SÖNDAG

På landet går man i mammas oljerock och sydväst före kl. 07 på morgonen.

Steg upp i ottan för att släppa ut hästarna. Alltid lika tillfredställande att lyckas med konststycket att smyga ut utan att väcka barnen. Inte för att det numer har nån skillnad, de kan lika bra följa med om de vill. Annat var det då de var yra små knåddlare som inte fattade fram och bak på en häst. Kommer faktiskt ihåg en sommar då den yngre var så svår att hålla reda på att jag måste ha henne fastsurrad i en rinkka på ryggen medan jag mockade bajs.

Jag ska ännu tjäna pengar på detta.

Sen fick jag komma på världens finaste lilla loppis. Vi bestämde att denna sommar ska vi tillsammans sälja på loppis, vi tre. De ska få knåpa prislappar och skyltar och alla kommer att köpa av oss bara för att mina försäljare är så gulliga. Det måste vara tillåtet att göra så?

Asterix ser på riktigt mycket snällare ut.

I nåt skede ritade jag Asterix åt Tubbs. Hon är on fire, den kvinnan. Läs hennes blogg och skratta högt. Det känns bra.

Dubbla lås. Inte ens fingerfärdiga tänder räcker här.

Sen kom mannen hem från kobben och så snickrade vi färdigt denna minidörr som om några veckor ska försöka hålla inne en rymmande liten shettis. Om den lyckas rymma genom denna dörr så är jag Kalle Anka. Tidigare inlägg om shettisen och boxdörren finns här.

Tittar på trädgårdsdeckarna. Annars så fattar jag noll om blommor.

Nu är jag åter på tremis med flickorna för att imorgon öppna min sommaroffice. Jag är skeptisk och anar att jag glömt en del viktiga saker i stan. Voi ödesnatten så jag kan bli arg över min råddiga hjärna. Riktigt skitarg. Nå tur märkte jag det först nu så inte hela midsommaren blev förstörd. Imorgon får jag antagligen köra till stan. Det här var väl för bra för att vara sant; att sitta inne och jobba vid köksbordet medan jag ser barnen springa barfota ute i gräset.

Bäst att sova på saken.